Ny textilförordning från 1 januari 2025

Från och med 1 januari 2025 gäller nya krav på att sortera ut och samla in textilavfall separat. Reglerna gäller alla som hanterar textilavfall – både privatpersoner och verksamheter. Kommunerna ska ansvara för att samla in textilavfall som är kommunalt avfall.

Det här innebär förordningen:

• Verksamheter ska sortera ut textilavfall och hålla det skilt från annat avfall
• Textilavfall som är kommunalt ska lämnas till kommunernas insamlingssystem
• Verksamheter som hanterar textilavfall som inte är kommunalt, som från tillverkning eller från grossister, ansvarar själva för att det utsorterade avfallet samlas in
• Insamlat textilavfall ska lämnas till behandlingsanläggning och hanteras enligt avfallshierarkin.
• Verksamheter står för kostnaderna att hantera sitt textilavfall
• Textilier som räknas som produktionsfaktorer, till exempel arbetskläder, klassas inte som kommunalt avfall

Textilåtervinningens utmaningar – sortering är en nyckelfråga

Textilåtervinning är en utmaning av många anledningar. Idag finns begränsad kapacitet och avsättningsmöjligheterna för textilavfall är få. Ökad insamling av textilavfall kräver effektiv sortering för att hantera det hållbart och resurseffektivt. Textilavfall som ska materialåtervinnas förutsätter att materialet sorteras på fibernivå. Det kan inte genomföras manuellt till försvarbar effektivitet och kostnad, eftersom det förutsätter hjälp av teknik för att identifiera vilka fibrer textilavfallet innehåller. Manuell sortering är dessutom arbetskrävande och för närvarande genomförs det endast i mindre skala i Sverige.

Med hjälp av optisk sortering kan uttjänt textilavfall lämpligt för materialåtervinning sorteras upp utifrån fibersort som exempelvis bomull, polyester eller akryl. Optisk sortering är etablerad på flera platser i Europa, men eftersom flaskhalsen ligger nedströms, det vill säga i tillverkningsledet, är det fortfarande en stor utmaning att omsätta sorterad textilråvara till nya produkter.

I dag skapar den låga efterfrågan utmaningar i att materialåtervinna textil och vi ser därför att en stor del textilavfall inledningsvis kommer att gå till energiåtervinning. Även om möjligheterna för materialåtervinning är begränsade idag kommer utsorteringen av textil öppna upp för nya investeringar i textilåtervinning, vilket leder till att mer material kan återvinnas på sikt.

Stena Recycling hjälper till att uppfylla lagkrav

Den nya förordningen, tillsammans med de utmaningar den medför, förändrar förutsättningarna för hanteringen av textilier för både konsumenter, företag och återvinningsföretag.

Med tanke på de osäkerheter som kvarstår kring textilfrågan, inklusive producentansvaret och dess utformning, ser vi ett behov av att samarbeta med våra kunder för att uppfylla den nya förordningen och säkerställa att materialen kan återvinnas på lång sikt. Hur producentansvaret kommer att utformas är avgörande för hur Stena Recycling och andra aktörer kommer att agera framöver.

Stena Recycling har utsett sju filialer att agera textilhubbar - Borås, Västerås, Växjö, Halmstad, Järfälla, Timrå och Umeå - som tar emot textilavfall och möjliggör materialåtervinning i nästa led tillsammans med flera mottagare. Idag har vi ett nära samarbete med samtliga svenska och många internationella aktörer inom textilindustrin. Det ger oss inblick och skapar bra förutsättningar för att en ökad mängd textil ska kunna gå till återanvändning och materialåtervinning. 

För dig som är kund hos oss innebär förordningen att vi kommer fortsätta erbjuda insamling av utsorterat textilavfall och även hjälpa dig att efterleva de nya reglerna. Förordningen ställer krav på separat sortering och separat insamling av allt som faller in under gällande definition av textilavfall. Textilier ska hanteras enligt avfallshierarkin och där kommer återanvändning och därefter materialåtervinning vara de bästa alternativen.

Vill du veta mer om den nya förordningen?

Läs mer på Naturvårdsverket